Leadgenerering är processen att identifiera och attrahera potentiella kunder, så kallade leads, och samla in tillräckligt med information om dem, vanligtvis namn, e-postadress eller telefonnummer, för att ett företag ska kunna ta sälj- eller marknadsföringskontakten vidare. En lead är en person eller organisation som har visat ett visst intresse för en produkt eller tjänst, vilket skiljer den från en anonym webbplatsbesökare. Leads klassificeras vanligtvis längs en skala av köpberedskap och delas ofta upp i marketing qualified leads (MQL), som har visat engagemang, till exempel genom att ladda ner en resurs eller delta i ett webbinarium, och sales qualified leads (SQL), som har bedömts ha verklig budget, befogenhet, behov och tidsram för att köpa, ofta förkortat BANT-kriterierna.
Disciplinen är viktig eftersom den utgör bindeledet mellan marknadsföringsinvesteringar och intäkter. Utan en strukturerad leadgenereringsprocess ger marknadsföringen trafik och exponeringar men ingen mätbar säljpipeline, vilket gör det omöjligt att beräkna avkastningen på marknadsföringen. Företag följer vanligtvis upp leadgenereringens resultat med nyckeltal som kostnad per lead (CPL), konverteringsgrad från lead till kund och lead velocity rate, som mäter den månatliga tillväxten av kvalificerade leads och ofta används av SaaS-bolag som en tidig indikator på framtida intäktstillväxt, vanligtvis genom månads- eller kvartalsvis uppföljning.
Taktikerna för leadgenerering omfattar både inbound- och outbound-kanaler. Inbound-metoder inkluderar innehåll bakom formulär, till exempel e-böcker eller branschrapporter, webbinarier, gratisverktyg eller kalkylatorer samt sökmotoroptimerat blogginnehåll som fångar upp intentionsdriven trafik. Outbound-metoder inkluderar kalla e-postutskick, prospektering på LinkedIn och betalda annonskampanjer som leder trafik till dedikerade landningssidor med formulär för att fånga leads. Ur ett konverteringsoptimeringsperspektiv har utformningen av själva insamlingsmekanismen, inklusive formulärets längd, det upplevda värdeutbytet och hur tydligt det är vad som händer efter att formuläret skickats in, en direkt och mätbar effekt på hur många besökare som konverterar till leads. Att korta ett formulär från sju fält till fyra ökar till exempel ofta antalet inskickade formulär märkbart, men kan också sänka den genomsnittliga leadkvaliteten om kvalificerande information tas bort.
Ett vanligt missförstånd är att behandla antalet leads som det främsta framgångsmåttet, vilket kan uppmuntra taktiker som genererar stora mängder kontakter med låg köpintention som aldrig blir betalande kunder och i stället belastar säljteamet med lågvärdigt uppföljningsarbete. En närliggande fallgrop är att försumma lead nurturing, alltså att skicka relevant, stegvis kommunikation till leads som ännu inte är redo att köpa. Forskning om B2B-köpbeteenden visar genomgående att en majoritet av leadsen inte är säljredo vid första kontakten, och utan en nurture-sekvens går det mesta av den potentialen förlorat för alltid. Bristande samsyn mellan marknadsföringens och säljets definition av en kvalificerad lead är en annan vanlig källa till friktion som försämrar de rapporterade resultaten.
I ett CRO- och tillväxtkonsultsammanhang överlappar leadgenereringsarbetet ofta med optimering av landningssidor och formulär, eftersom även en välriktad kampanj presterar sämre om insamlingspunkten skapar onödig friktion eller missanpassade förväntningar. Konsulter analyserar vanligtvis hela leadens livscykel, från den första kontaktpunkten till stängd intäkt, för att identifiera var leads går förlorade, oavsett om det beror på ett svagt värdeerbjudande, ett alltför krävande formulär, långsamma uppföljningstider eller att det utlovade erbjudandet inte stämmer med innehållet på sidan, och prioriterar sedan åtgärder utifrån vilken fas i tratten som erbjuder den största kvantifierbara förbättringsmöjligheten.
Lead scoring är en annan metod som ofta läggs ovanpå grundläggande leadgenerering. Den tilldelar en lead ett numeriskt värde utifrån egenskaper som företagsstorlek, jobbtitel eller specifika beteenden på webbplatsen, till exempel flera besök på en prissida, så att säljteam kan fokusera sina insatser på de kontakter som mest sannolikt konverterar. Ett leadgenereringsprogram utan scoring behandlar ofta en webbinariedeltagare och någon som begärt en demo som lika värdefulla leads, trots att historiska data vanligtvis visar att den senare blir betalande kund i betydligt högre grad, ibland flera gånger så ofta beroende på bransch och erbjudandetyp. Därför förfinar mogna program kontinuerligt sina scoringmodeller mot faktiska utfall i avslutade affärer i stället för att ställa in dem en gång och låta dem ligga kvar oförändrade.
